Att med stolthet odla i sin egen mylla...

Sörmländsk rabarberfestival. Det är något jag gillar med den idén. Den har lite av "gräv där du står-filosofi" över sig.
I stället för att beklaga sig över karga breddgrader som inte lämpar sig för citrusfrukter, kokosnötter eller något annat sött och exotiskt, så hyllar man sina sura rabarberstjälkar och helt enkelt gör fest av det man har. Och dessutom är man stolt över det!
Det finns något vackert i det, som går att överföra till livets andra områden också.

Det är så lätt att bli blind för det storslagna om man står för nära det. Och så mycket lättare att gå i taket över fantastiska naturupplevelser, när man rest långt för att se dem, än att uppskatta det som finns här, nu och i närheten.

I småorter och på landsbygden finns alldeles för ofta en tendens att be om ursäkt för sitt egna lilla futtiga, och tycka att det som kommer någon annanstans ifrån är finare, bättre och förmer. Och lika ofta tar sig samma grundtendens motsatt uttryck, och man klankar ner på allt annat för att hävda sig ur sitt upplevda underläge.

Nej, bättre då att med stolthet odla i sin egen mylla, och hylla det som nu behagar växa där!


Tidigare publicerad i Flens Tidning den 15 maj 2009