Att ta tempen på sitt tidevarv

Jag har en särskild förkärlek för den sortens årskrönikor och sammanfattningar som hör den här årstiden till. Nu är de dessutom ännu fler än vanligt, när det är ett helt decennium vi ska lägga bakom oss.

Det är så fascinerande med de där summeringarna när man får lyfta blicken ur den dagliga nyhetsfloden och ser hur små händelser passar in i stora sammanhang, hur lösryckta skeenden bildar mönster i den väv som är vår samtid, vårt historiska nu. Det handlar om att försöka ringa in sin levnadskontext, att avläsa och ta temperaturen på sitt eget tidevarv, medan man fortfarande lever mitt i det.

Det är också roligt att sätta sitt eget lilla liv i relation till samtiden – bli klar över i vilken utsträckning man omedvetet anpassat sig till rådande trender och normer och i vilka avseenden man är helt av banan - och kanske också vill vara det.

Men det mest spännande är att i de små och stora världshändelserna, kulturfenomenen och tankeströmningarna försöka urskilja de viktiga stråk och linjer som kommer att leda in i framtiden. Skilja väsentligt från strunt och på grundval av det förflutna säga något om det kommande.

Den här gången är det svårare än någonsin att sia om vart världen kommer att ta vägen med oss. Varje trend bär som alltid på fröet till sin mottrend och det är omöjligt att förutspå det ögonblick när pendeln svänger över i sin motsats. Inte heller kan jag bestämma mig för om jag tänker vara pessimist eller optimist inför vårt gryende 10-tal.

Vad blir följderna av fiaskot i Köpenhamn? Klimatbacklash bland vanligt folk också – när nu ändå makthavarna inte tagit sitt ansvar? Eller revanschlusta som gör att världsmedborgarna tar täten i klimatkampen och ger fingret åt makthavarna?

Vad kommer den ekonomiska krisen att göra med oss? Blir vi ännu mer shoppinggalna ju mindre vi egentligen har råd att handla för? Eller byter vi till en annan livsstil där vi finner lyckan på annat sätt än genom att köpa den?

Och efter allt nyckelhålstittande på folks privatliv i webbcam-världen och dokusåpasvängen – kommer det att leda till en mottrend där hemmet blir heligt och nyintegritet ett nyckelord i tiden? Jag hoppas sannerligen det. Liksom jag hoppas att fördumningen i medieutbudet nått sin kulmen och ersätts av ett förnyat intresse för intelligens, förnuft och kunskap.

Ja, faktiskt - med risk för att verka naiv och rentav just dum tror jag att jag ska bestämma mig för att välja den utopiska framtidsvisionen i alla fall. För skulle det ändå gå åt pipsvängen - att oljan tar slut eller att jorden går under 2011 - så gör det i alla fall att vägen dit blir lite roligare.

Och visst är det ändå lite spännande med ett helt nytt och oskrivet stycke tid som breder ut sig framför oss? Ett som vi faktiskt har möjlighet att vara medskapare i.

Gott nytt decennium!


Tidigare publicerat i Tidningen Folket den 31 december 2009