Vilsam skilsmässa från min kära dator

Min kära dator har varit borta på reparation i ett par veckor. Och jag har inte riktigt känt igen mig själv eller tillvaron sedan den försvann.
Alla dessa vanor jag inte längre kunnat ägna mig åt. Och alla mina projekt... att skriva på en bok, göra musik i datorn, klippa film, göra hemsida, skriva blogginlägg… Projekt som alla var beroende av just den där datorn.

Tills den gick sönder, och tillvaron också för en stund. Jag drabbades av samma abstinenssymptom som dataspelsberoende får när de inte kan spela. Jag blev rastlös, irriterad och rentav deppig utan min dator.
Sedan blev jag rädd. Hur kan man tillåta sig att bli så beroende av en materiell sak, även om det i mitt fall mestadels är ett verktyg för kreativitet? Det kan väl inte vara sunt?

Vartefter dagarna gått har rastlösheten gått över, och kvällar, morgnar och helger har fyllts med annat innehåll, andra aktiviteter. Och till sist har jag faktiskt börjat se den här skilsmässan från min dator som en välkommen paus från den moderna teknologin som ätit sig allt längre in i min vardag och upptar allt större del av den. Och jag har dessutom börjat undvika tv:n och lagt mobilen åt sidan om kvällarna också för ett tag.

Livet fortsätter ju utan allt det där. Det är väldigt skönt att upptäcka. Och det kommer att bli fler reningsbad av det där slaget för min del.
Men inte nu. För nu har min kära dator kommit tillbaka hem. Och glatt kastar jag mig tillbaka in i alla mina projekt igen…


Tidigare publicerad i Flens Tidning den 12 februari 2010