Vem vågar döda en spindel?

Om man dödar en spindel så blir det regn. Det fick jag lära mig när jag var liten, av några äldre kompisar vill jag minnas. Och jag vet inte om det är det som sitter i, för medan jag helt samvetslöst kan smälla ihjäl både flugor och myggor, så kan jag inte ge mig till att döda spindlar.
En läsare undrade nyligen om vi inte kunde skriva något om spindelfobi. Själv hade hon, fast det var mitt i vintern, flera husspindlar i sitt sovrum som hon var rädd för. Och hon undrade om jag hade några tips på hur hon skulle göra för att bli av med dem.
Själv är jag inte särskilt rädd för spindlar. Men när de är så stora så att man kan höra dem gå över ett golv - då är gränsen nådd även för mig. Jag upptäckte en sådan spindel hemma på min toalett en gång, och den fick jag också be om hjälp för att få ut därifrån. Jag vågade inte själv.
Mitt bästa tips för att bli av med spindlar - eller för den delen getingar eller humlor som förirrat sig inomhus - är annars att ta en tom tändsticksask av största modellen, öppna den till hälften och sätta lådan över krypet ifråga, varpå jag lirkar igen lådan så att jag får krypet inuti. Sedan går jag ut och släpper ut det i friheten.
Humlor är jag särskilt förtjust i - trotsare av tyngdlagen som de är - och getingar vågar jag helt enkelt inte slå efter - ifall jag skulle missa och själv bli måltavla i stället.
Hur gör ni andra om ni har spindlar i sovrummet? Kanske har ni bättre tips att dela med er?


Tidigare publicerad i Tidningen Folket den 9 februari 2011