När jag och familjen för första gången var och tittade på vårt nya blivande hem för mer än ett år sedan åkte vi också en tur för att se på omgivningarna. Och det var nästan så att vi såg det som ett tecken när vi upptäckte att det inte alls långt från vårt nya hus fanns en liten kinarestaurang. Vi som älskar asiatisk mat!
God och vällagad mat hade de också, visade det sig sedan flyttlasset gått och vi satt bland ouppackade kartonger och avnjöt varsin matportion inhandlad från restaurangen.
Sedan dess har vi gjort våra återkommande besök – mest troget i början. Sedan tunnade besöken ur, mest för att vi alltmer sällan råkade bli sugna på hämtmat samtidigt. Men det var inte matens fel att vi med tiden närapå glömde bort vår kvartersrestaurang.
Häromdagen åkte jag förbi den igen – men upptäckte att lokalerna gapade tomma och att skylten var borta. Det kändes så snopet och lite sorgligt att den inte fanns där längre.
Efteråt ångrar jag att jag inte gick dit och åt oftare och hjälpte till att värna dess överlevnad – när jag nu faktiskt uppskattade den så mycket.
Men det är väl faktiskt så det funkar här i världen. Vill man att en butik eller restaurang ska leva får man väl faktiskt se till att gå och handla där emellanåt. Och kanske har jag lärt mig det till nästa gång.
Men det retar mig ändå att det är för sent för den här gången. Att min kvartersrestaurang inte kommer tillbaka - oavsett hur många gånger jag kommer att sakna den.
Publicerad i Tidningen Folket den 21 maj 2012
2012/05/21
Vår kvartersrestaurang är borta
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar