Nålstick för livet

Den största vaccinationskampanjen i Sveriges historia har tagit sin början.
Och visst är det smått fantastiskt, om man tänker på det? Vi är så vana vid att ta saker för givna, men om man ser på det geografiskt eller historiskt så blir perspektivet lätt ett annat.
För miljontals människor i fattiga delar av världen vore det här rena drömscenariot. En vaccinationskampanj? Och gratis för alla?
Och en omöjlig utopi var det också för 27 000 människor och deras anhöriga i vårt eget land för snart ett århundrade sedan.
På kyrkogården vid min dopkyrka är det påfallande många gravstenar som har dödsåret 1918. Det upptäckte en moster till mig en gång när hon promenerade omkring där och läste inskriptionerna. Många av dem som dött var också väldigt unga. Till sist fick hon veta vad det var som hänt där i bygden just det där fasansfulla året.
Det var spanska sjukan.
Det är svårt att greppa att en så stor tragedi har hänt i vårt land, och så nyligen att folk fortfarande finns kvar och kan berätta om den. Och det råder nog ingen tvekan om att vem som helst av alla dem som drabbades då skulle ha gjort vad som helst för ett livräddande nålstick.
Jag har inte bestämt mig för hur rädd jag tänker vara för vår nya influensa. Men jag lutar nog ändå åt att gå och ta det där nålsticket. Helt enkelt bara för att jag kan.


Tidigare publicerad i Tidningen Folket den 16 oktober 2009.